Arlanda Airport: Första jämförelsen efter Brommaflytten
Swedavia inleder 2026 med plus i statistiken. Under januari reste drygt 2,2 miljoner passagerare via bolagets tio flygplatser – samma siffra som enbart Copenhagen Airport visade under januari. På Stockholm Arlanda uppgick resandet till cirka 1,6 miljoner passagerare, vilket var en ökning med 7 procent.
Utrikesresandet på Swedavias flygplatser ökade med 5 procent, medan inrikesflyget steg med 14 procent. På pappret ser det stabilt ut. Men siffrorna förtjänar en djupare läsning.
Första månaden efter flytten – siffror som måste läsas med kontext
Januari är den första hela månaden efter att merparten av inrikesflyget flyttades över till Arlanda vid årsskiftet 2024/2025. Det gör utvecklingen för inrikesresandet extra intressant – men också nödvändig att tolka med viss försiktighet.
Totalt reste 574 000 inrikespassagerare via Swedavias flygplatser under månaden, en ökning med 14 procent jämfört med januari i fjol. På Arlanda ökade inrikesresandet med 12 procent, vilket vid en första anblick kan verka förvånande då Braathens stora inrikesflytt genomfördes redan för ett år sedan.
Inrikes upp – men fortfarande kraftigt lägre än 2019
Men ökningen förklaras av att trafiken nu har satt sig. Jämförelsemånaden januari 2025 präglades av osäkerhet och en trevande start på Arlandas nya roll som inrikesnav. Ett år senare ser vi i stället en stabiliserad marknad där nya linjer och en rekordstark efterfrågan från Norrland ger rejält genomslag i statistiken.
Även regionalt syns uppgångar. Göteborg Landvetter ökade sitt inrikesresande med 17 procent, medan flygplatser som Luleå, Malmö, Umeå och Visby också noterade tvåsiffriga tillväxttal. Kiruna fortsatte sin starka utveckling och slog – för andra månaden i rad – rekord för en enskild månad, drivet av både inrikestrafik och vinterturism.
Men trots dessa uppgångar är utgångsläget fortsatt svagt. Inrikesflyget ligger fortfarande omkring 40 procent under 2019 års nivåer, och sett till Swedavias samlade trafik är passagerarvolymerna fortsatt 21 procent lägre än före pandemin.
Det är här den positiva berättelsen börjar krackelera.
Köpenhamn springer – Arlanda joggar
Samtidigt som Swedavia presenterar stabil tillväxt händer något högst relevant på andra sidan sundet. Köpenhamns flygplats (CPH) hade 2,23 miljoner passagerare bara i januari – en ökning på 14 procent jämfört med i fjol. Det är dubbelt så stark tillväxt som Arlanda.
CPH är redan förbi pre-pandeminivåerna. Under helåret 2025 passerade 32,4 miljoner resenärer genom flygplatsen – ett nytt rekord, klart över toppåret 2018. I januari reste dessutom över 600 000 transferpassagerare via Köpenhamn, vilket ytterligare befäster flygplatsens roll som nordisk hubb.
Skillnaden i utveckling är svår att bortförklara.
Inte bara flyg – utan konkurrenskraft
Detta handlar inte primärt om flygplatsstatistik. Det handlar om Sveriges internationella tillgänglighet och långsiktiga konkurrenskraft.
Enligt WSP-rapporten ”En vingklippt nation”, framtagen på uppdrag av Transportföretagen, innebär Arlandas svaga utveckling samhällsekonomiska förluster i miljardklassen. För januari månad 2026 kan bortfallet av tillgänglighet och tillväxt uppskattas till mellan 1,5 och 3 miljarder kronor.
När Köpenhamn växer snabbare än Arlanda riskerar obalansen att förstärkas ytterligare – med färre direktlinjer, färre investeringar och minskad attraktionskraft för flygbolagen. En vändning kräver lägre avgifter, starkare incitament för flygbolag – och framför allt: ett politiskt och strategiskt fokus på att börja flyga igen.
Analys: Varför ser vi en ökad inrikestrafik på Arlanda?
• En extremt svag januarimånad 2025: Förra året var flytten av Braathens (BRA) precis ny. Det fanns mycket inkörningsproblem, inställda avgångar och en stor osäkerhet hos resenärerna som gjorde att inrikesflyget på Arlanda startade året väldigt svagt. Vi jämför alltså med en “bottennotering”.
• Nya linjer och operatörer: Under 2025 tillkom hela 37 nya linjer i Swedavias nätverk. Det innebär att vi i januari 2026 ser frukten av ett helt år av expansion som inte fanns där i början av 2025.
• Norrlandseffekten: Kiruna och Luleå slår rekord i januari 2026 (Kiruna ökade med hela 21 % mot prepandeminivåer). Man anser att det är den tunga industrin och gruvnäringen som drar upp siffrorna för hela inrikessegmentet.
Kommentarer
Flygskam är en bluff. Det existerar inte på riktigt. För företagen är ett svepskäl till att spara pengar. Med tanke på att utrikesresorna ökar så bryr sig inte svensson heller om flygskammen. Det enda som stapplar är ju inrikesflyget och det är för att företagen tjänar mer pengar på att låta sina anställda delta på möten via teams eller inte ser behovet av att resa på samma sätt som innan.
Jag själv reser nästan inte alls längre i mitt jobb, har ingen som helst lust att göra det längre. Behovet och kravet finns inte längre, trots att jag har samma tjänst som pre-corona. På samma sätt som jag aldrig i mitt liv kan tänka mig vara på kontoret 5 dagar i veckan längre.
Inte visste jag att Mærsk, Novo Nordisk,Danfoss Lego,Vestas som exempel var lantbruksföretag, undrar var ni stockholmare får er info från.
Som du skriver “Sverige är ett högteknologiskt land” och företagen har anammat ny teknik dvs gått över från fysiska möten till digitala. Ingen flygskam utan smart användning av teknik som sparar pengar åt företagen.
Sverige har 10,6 miljoner invånare. Danmark och Finland har 11,6 miljoner invånare tillsammans. Sverige är ett högteknologiskt land med ett stort antal exportföretag på den internationella arenan. Finland ligger långt efter i detta avseende och Danmark är huvudsakligen ett smör och fläskproducerande land. Med detta som bakgrund borde Sverige uppvisa en dominerande bild av internationell flygtrafik i Norden. Vi vet ju dock alla att det inte är så. Finland och Danmark har sedan länge sprungit förbi Sverige i detta avseende och Arlanda tenderar fortsatt att bli en stor matarflygplats till andra hubar. Det finns tre anledningar till detta:
– SAS satsar ingenting på intercontverksamhet från Stockholm
– En svag regering som inte inser att flyg är en nödvändighet för fortsatt utveckling
– Den utbredda flygskammen i Sverige. Tack Greta!
Fick man önska sig något så vore det att den svenska delen av SAS bröts ut ur bolaget för att i stället bilda Swedish Airlines – med målsättning att ta tillvara de potentialer som faktiskt finns i vårt avlånga land. Vi har faktiskt bättre grundförutsättningar för detta men kommer nog tyvärr att stå kvar och stampa i matarträsket. Tråkigt – eller hur?
