Efter flygkris kommer flygfrakt

De senaste siffrorna från IATA visar att den globala flygfrakten har ökat med fyra procent. Samtidigt minskade kapaciteten något, vilket bidrog till högre fyllnadsgrader.

– Flygfrakten växte med fyra procent i april, driven av stark handel kopplad till Asien, konstaterar IATA-chefen Willie Walsh.

Men siffrorna berättar bara halva historien.

Asien drar – Mellanöstern bromsar

Medan flygbolag i Asien-Stillahavsregionen ökade sina fraktvolymer med över tio procent föll efterfrågan hos flygbolagen i Mellanöstern med hela 18 procent. Konflikten i regionen har tvingat många flygbolag att lägga om sina nätverk och hitta nya vägar för godsflödena. Samtidigt har bränslepriserna stigit kraftigt, vilket pressar lönsamheten.

Ändå har marknaden visat en imponerande motståndskraft. Under andra halvan av maj började volymerna återhämta sig, särskilt från Kina, Japan och Sydkorea. Efter månader av osäkerhet syns nu tecken på att marknaden återgår till mer normala säsongsmönster.

Belly cargo växer

En enorm del av världens flygfrakt transporteras inte i stora, fönsterlösa fraktflygplan, utan i “magen” (belly) på helt vanliga passagerarflygplan. När turismen och affärsresandet i Asien har skjutit i höjden under våren, har flygbolag som Cathay Pacific och Singapore Airlines kunnat svälja massor av e-handelspaket under fötterna på sina passagerare.

Men den största förändringen sker dock inte i luften utan på marken. Global e-handel står nu för ungefär en tredjedel av världens flygfraktvolymer. Varje dag skickas miljontals små paket över världen med krav på snabb leverans, full spårbarhet och låga kostnader.

Det är framför allt kinesiska e-handelsraketer som Shein och Temu som driver på den här extrema utvecklingen. Deras enorma flöden av småpaket har blivit så stora att de dammsuger marknaden på kapacitet och pressar traditionella fraktbolag.

Det ställer helt nya krav på flygplatser, fraktterminaler och logistikkedjor. Markhanteringsföretag som Menzies Aviation utvecklar nu integrerade lösningar där spedition, terminalhantering och leveranskedjor kopplas samman i ett enda system. Målet är enkelt: att få paketen från flygplanet till kunden snabbare än konkurrenterna.

Framtidens flygfrakt avgörs på marken

För flygindustrin är utvecklingen fascinerande. Flygfrakten har traditionellt handlat om flygplan, räckvidd och lastkapacitet. Men i takt med att e-handeln växer och leveranskedjorna blir alltmer komplexa blir logistikstyrning allt viktigare.

Det är klart att flygfrakten återhämtar sig efter vårens turbulens. Frågan är nu om framtidens vinnare blir de flygbolag som har flest fraktflyg – eller de som bäst lyckas kombinera flygkapacitet med data, digitalisering och AI. Medan traditionella jättar som FedEx och UPS litar till sina egna gigantiska flygflottor, visar uppstickare som Amazon Air att framtiden tillhör de logistiknätverk som är helt digitaliserade och kan flytta gods flexibelt.

Flygfrakten i april 2026 (publicerat 31 maj)

• Global efterfrågan: +4,0 %
• Kapacitet: –0,4 %
• Starkaste region: Asien-Stillahavsområdet (+10,5 %)
• Svagaste region: Mellanöstern (–18,2 %)
• E-handelens andel av global flygfrakt: cirka 33 %
• E-handelsraketer: Shein och Temu genererar nu ca 9000 ton global flygfrakt per dag.
• Världens största fraktflygbolag (tonkilometer): 1. FedEx Express, 2. Qatar Airways Cargo, 3. UPS Airlines.