Braathens överger Airbus – satsar helt på ATR

Det var bara två år sedan Braathens tog klivet tillbaka in i chartervärlden med ett miljardavtal med Ving och Apollo för att flyga solhungriga nordbor till Medelhavet. Men nu är den satsningen historia. Braathens vd Malin Brandtvig meddelar att Airbus-flottan ska fasas ut till 2027 – och framtiden ska byggas kring turbopropflygplanet ATR72-600.

Idag är tre av Braathens ATR-flygplan placerade i Österrike där de flyger för Austrian, medan tolv av flygplanen opereras för SAS; åtta på Arlanda och fyra i Köpenhamn.

Malin Brandtvig berättar att SAS-flygplanen har ett AOC, medan övrig ACMI har ett annat AOC. Unikt för Braathens är att det råder interoperabilitet och crew kan därmed jobba under båda AOC.
– Vi har ett AOC för vår ACMI produktionen där vi har våra 17 ATR samt 2 Airbus. Det andra AOC är inte IOSA-certifierat. Där opererar vi 5 Airbus för Apollo och VING, förtydligar Malin Brandtvig.

Farväl till charter – och Airbus

I praktiken innebär beslutet att Braathens lämnar marknaden för stora researrangörer som Ving och Apollo. Airbusmaskinerna, som en gång sågs som biljett till lönsamhet på chartermarknaden, är nu en belastning. När kontrakten löper ut kommer de inte att förlängas.
– Idag flyger en av våra airbus för SAS, övriga sex går på charter för Ving och Apollo, berättar Malin Brandtvig.

ACMI och turboprop – den nya strategin

I stället ska Braathens renodla sig som en leverantör av ACMI-tjänster (Aircraft, Crew, Maintenance, Insurance). Det är en affärsmodell som blivit alltmer efterfrågad i Europa, där flygbolag hyr in både flygplan och besättning för att snabbt möta variationer i efterfrågan.
För detta är ATR72-600 idealiskt: energieffektivt, kostnadsbesparande och flexibelt för kortare linjer. Flygplanet lämpar sig för allt från att testa nya rutter till att täcka säsongsvariationer eller ge fler avgångar på befintliga sträckor där en Airbus vore för dyr.

Vad betyder detta för marknaden?

Braathens går nu samma väg som flera andra aktörer i Europa: mot en enhetsflotta. Det minskar komplexiteten, förenklar underhåll och ökar effektiviteten. Men det är också en tydlig positionsförflyttning – från att vara en spelare på chartermarknaden till att bli en mer anonym men stabil kapacitetsleverantör.
För researrangörer som Ving och Apollo innebär det att man måste hitta nya flygplansleverantörer. För SAS och Austrian Airlines – som redan använder Braathens – kan det däremot vara goda nyheter, då tillgången på ATR-kapacitet förstärks.

Flygtorget frågade Claes Pellvik, kommunikationschef Ving:

– Vi är inte så oroliga, vi bygger vidare på vår egen kapacitet, berättar Claes Pellvik. Det var tråkigt att Braathens inte fick ihop den här affären, när vi inledde vårt samarbete var det meningen att Braahtens Airbus skulle flyga för oss under helger och högsommar, och inrikes under veckan.

– Vårt eget flygbolag Sunclass Airlines har idag en flotta på åtta A321 och tre A330. Braathens flygplan har vi framför allt använt från de regionala flygplatserna. Framöver blir det ett bättre utnyttjande av Sunclass-flottan, med stöd av till exempel Jettime, Norwegian, eller utomnordiska bolag.

Personalen i fokus

Totalt berörs sju Airbus-flygplan och ett stort antal anställda. Bolaget betonar att man i största möjliga mån vill ge personalen möjlighet att fortsätta på ATR-sidan, men processen kommer att kräva förhandlingar med facket.
– Det är med vemod vi fasar ut Airbus, men vi måste fokusera på de segment där vi kan växa långsiktigt, säger vd Malin Brandtvig.

En nödvändig kursändring

För flygintresserade är beskedet både logiskt och lite sorgligt. Airbus A320-familjen gav BRA muskler att återigen synas på charterhimlen – men verkligheten kom i kapp. Marginalerna i charterflygen söderut är små, konkurrensen stenhård och kostnaderna för att hålla en splittrad flotta uppe gick inte ihop.
Satsningen på en renodlad turbopropflotta kan framstå som ett steg tillbaka, men kanske är det snarare en smart reträtt. I stället för att slåss med Norwegian och SAS på den stora scenen, väljer Braathens en roll där de kan bli bäst i sin nisch.

Framtidsspaning: Vad händer nu?
För den nordiska chartermarknaden innebär Braathens reträtt att konkurrensen på kapacitet hårdnar. Researrangörer som Ving och Apollo blir ännu mer beroende av aktörer som Jettime, SAS och utländska ACMI-bolag för att fylla flygstolarna till Medelhavet. På sikt kan det också öppna för nya utmanare att etablera sig på den svenska marknaden.

Samtidigt stärker beslutet ATR:s position i Europa. Flygplanet, som länge haft en stabil men ganska anonym roll på regionala linjer, blir allt oftare ett verktyg för större flygbolag att hantera efterfrågevariationer. Med stigande bränslekostnader och ökade klimatkrav kan turbopropen till och med få ett litet renässansmoment i tider där varje kilo koldioxid räknas.

För Braathens del är frågan nu om strategin räcker för att skapa långsiktig lönsamhet – eller om detta bara är ett mellanlandningssteg mot något större.