Ny generation flygledning nu i drift i Sverige

Den nya kostymen har kostat 1,4 miljarder varav drygt hälften är systemkostnader och resten infrastruktur i form av byggnader och annan hårdvara som t ex en ny kommunikationsplattform. Byggnationerna utanför Arlanda och i Malmö genomfördes redan 1998, men upphandlingen av systemet har fått göras om. Systemet är ett av världens modernaste uppger projektledningen. De gamla “stripparna” med anteckningar rationaliseras bort och allt sker numera via bildskärmar och tangentbord (bilden). 

Investeringen har tvingats fram för att man skall kunna öka kapaciteten kring flygplatserna och i luftrummet. Det gamla systemet hade stora begränsningar och utan ett nytt system hade man inte – med bibehållen flygsäkerhet – kunnat utnyttja Arlandas tredje bana och öka antalet flygningar till minst 90 rörelser per timme under högtrafik. Det handlar alltså om kapacitetsutnyttjande och att öka intäkterna genom mer trafik.

Varför måste då Sverige ha ett av världens modernaste system? Gick det inte att köpa färdiga lösningar?
Företrädarna från Luftfartsverkets ANS menar att det inte funnits färdiga system och att man har haft en hel del nya krav att tillgodose. Till exempel handlar det om att kunna hantera miljöanpassade inflygningar och att effektivisera trafikledningen i Sverige. Europa går dessutom mot färre kontrollcentraler (så kallad Single Sky) och Sverige har nu genom Stockholm och Malmö 2 utav 60 centraler som kan hantera en ökad trafik. Radiotrafiken måste också minska genom digital kommunikation med flygplanen.

Kontrollcentralen i Göteborg lades ner 1993.  Den i Sundsvall lades ner förra året och åtta flygledare flyttar därifrån till de nya kontrollcentralerna. Enligt Kimmy Bech och projektchefen Rolf Norman så står Sverige nu – genom Eurocat 2000E – rustat med goda möjligheter att slippa avveckla fler enheter när Europas trafikledning skall rationaliseras. Systemet är kompatibelt (kan prata) med alla nuvarande och kommande system i våra grannländer. Sverige, Danmark och Irland har liknande system och målet är att samarbeta för att hålla nere utvecklingskostnaderna.

Det handlar däremot inte att friställa fler flygledare i Sverige på grund av det nya systemet. Totalt är en personalstyrka på cirka 240 verksamma med systemet varav 180 är flygtrafikledare. Under lågtrafik på natten är det 6 flygledare i tjänst på Stockholms kontrollcentral och under högtrafik cirka 18. Men trafiken kan ökas väsentligt utan att fler behöver anställas och då kan alltså kostnaden för flygbolag och resenärer sänkas. Utbildningen blir också enklare och det finns en simulator på plats på Arlanda för kontinuerlig träning. De flygledare vi talade med på driftledning och i simulatordelen var mycket nöjda med teknik och den ljusa arbetsmiljön (bilden).

Säkerhetsmässigt innehåller det nya systemet alla de senast utvecklade faciliteter för att undvika kollision mellan flygplan och även med mark och hinder. Redundans och backup-förmågan sägs vara många gånger bättre nu än med det gamla ATCAS som bra hade ett reservsystem. Elsystemet är anslutet till reservgeneratorer och strömavbrott kommer alltså inte att slå ut kontrollcentralen.