Schönmålning löser inga av flygets miljöproblem

Receptet på denna krönika består till 2/3 av standardingredienser: ungefär 20 procent järnvägshat, 30 procent SAS-hat och 20 procent mycket förvirrande tankegångar om energipolitik men därutöver spetsat med 25 procent kritik mot miljökommittén och fem procent odefinierbart.

Järnvägen lämnar vi därhän; tror man att X2000 är en energislukare och att 20 procent av all trafik går på dieselolja finns inget hopp innan Toni gått den grundkurs som tydligen försummades på SJ-chefsposten.
Bilden: Spanska AVE tåg

Detsamma gäller energipolitiken då vi inte riktigt klarar av att debattera med någon som blandar ihop elcertifikat med överlåtelsebara utsläppsrättigheter och tror att vinden varierar samtidigt över hela landet. Kvar att bemöta är kritiken mot SAS´ flygplansflotta, vilket SAS kommer att göra i en kommande replik, och mot kommitténs välkomnande av utsläppsrättigheter. Inte heller detta är lätt när man som Toni tror att koldioxidutsläpp beror på väder och temperatur.

I samma @irmail som Tonis krönika finns en prognos att flygtrafiken kommer att fördubblas till 2025. Koldioxidutsläppen kommer i bästa fall att öka med runt 80 procent. Att det inte blir en fördubbling beror mest på ökande flygplansstorlek och nyare flygplan med i och för sig små förbättringar av framdrivningseffektiviteten. Man måste här komma ihåg att en stor del av det som flyger 2025 är redan i bruk eller beställt.

Vad är då Tonis lösning på koldioxidproblemet?

a). Ut med gamla flygplan
b). Effektivisera flygledningscentralerna
c). Förbättra logistiken på plattan
d). Öka miljömedvetenheten hos piloter, myndigheter och alla anställda
e). Vätgasdrivna flygplan.

Den sammanlagda effekten av alla Tonis lösningar till år 2025 är på sin höjd tio procent.

Bilden : Volvos prisbelönta Miljötidning

a) Ut med gamla flygplan är inte så lätt som det låter eftersom den valda typen blir kvar under lång tid. Om vi vill minimera utsläppen i år byter vi till bästa tillgängliga flygplan nu. Vill vi minimera år 2025 byter vi år 2024. Om vi vill minimera de totala utsläppen 2007 – 2025, när byter vi då? Det är inte säkert att påskyndat utbyte är önskvärt. Om t.ex. ett mycket bättre flygplan kommer om fem år är det bättre att vänta till dess oavsett vad man flyger nu.

b) Med effektivare flygledning menas väl i detta sammanhang rakare flygvägar. Det finns inte mycket kvar att hämta här, satellitnavigering och andra åtgärder som EATCHIP har rätat ut en hel del.

c) Förbättrad logistik på plattan avser antagligen detaljer som att dra flygplanen in och ut med traktor. Lovvärt, men den förbättring som kan hämtas här räknas i promille.

d) Ökad miljömedvetenhet hos piloter, myndigheter och anställda är på alla sätt önskvärd men allra bäst vore om den infann sig hos krönikörer och ledarskribenter.

e) Vätgas går inte att framställa med rimlig resursinsats och kommittén lutar åt att det inte finns någon sämre plats att elda vätgas än i en jetmotor på tolv km höjd. Kommittén håller på att utreda frågan noga men i vart fall finns inget att hämta till år 2025 och troligen inte heller därefter.

Miljökommittén är övertygad om att flyget aldrig kommer att tillåtas öka sina koldioxidutsläpp med 80 procent till år 2025 och att lösningar måste presenteras nu, inte år 2024.

Den enda lösning som klarar av att uppväga ökningen och dessutom ge den minskning med kanske 30 procent som krävs är handel med utsläppsrättigheter. Det finns ett stort antal aktiviteter där koldioxid kan sparas in mycket billigare än inom flyget, särskilt inom energiproduktion och uppvärmning. Att köpa in, och därmed möjliggöra, dessa förbättringar är den i särklass effektivaste miljöåtgärden.

Fram till 2025 ser vi inga problem med tillgången på sådana rättigheter men det skulle inte förvåna oss om priset mot slutet av perioden ligger på 2 000 kr per ton i stället för en hundralapp i dag. Det är ändå inget stort problem; en åtgång på 0,5 liter jetbränsle per passagerare och mil ger 1,25 kg koldioxid och en fördyring på ungefär 2:50 per flygmil. En sådan höjning kommer inte att få några stora effekter utom på semesterresor till badstränder tusen mil bort och shoppingresor till London. Om det är de enda offer som måste göras för att flyget ska kunna ta sin del av åtgärderna mot global uppvärmning ska vi vara mycket tacksamma.

Kommittén har sedan den bildades i somras kunnat konstatera att hotet mot flyget inte kommer från flygfiender. Det finns egentligen inga sådana, däremot en del debattörer som har svårt att ta till sig fakta. Det verkliga hotet kommer från stolliga flygvänner som kastar sig in i områden de inte behärskar.

Lars B Johansson
Ordförande Flygets Miljökommitté    

Arne Karyd
Ledamot

 

Läs även SAS replik
Toni Schönfelders debattartikel finns här.