Brexit hotar Norwegians slots på Gatwick

Norwegian var innan Covid-19 en av de två-tre största aktörerna på Gatwick tillsammans med Easyjet och British Airways. I sin tur innebär det att Norwegian äger en rad slots på flygplatsen som enligt beräkningar är värda cirka 3,5 miljarder kronor. I dagsläget är marknaden inte lika het även om bland andra just Easyjet ligger på för att utöka närvaron på Gatwick. Norwegian å sin sida har använt landningsrättigheterna som säkerhet för ett av de stora lån som tidigare i år höll konkursen borta. 

Regleringen av slots brukar innebära ett krav på att de ska användas frekvent, minst 80 procent av tiden, för att inte förfalla och lämnas vidare till ett annat flygbolag. I den pågående coronapandemin gäller inte det sedan EU har gett flygbolagen dispens från den så kallade 80-20-regeln minst fram till slutet av mars nästa år. Flygbolagen sitter alltså relativt säkert på sina slots trots att de inte utnyttjar dem.

Men nu har ett nytt problem dykt upp: Brexit.

Av allt att döma står Storbritannien utanför EU från den första januari nästa år, vare sig det blir ett mjukt eller hårt utträde. Det gör att den brittiska flygbranschen inte behöver underordna sig beslut fattade inom unionen och nu höjs röster från bland andra Gatwick att de nu gällande undantagen kring kraven på att använda slots ska tas bort. Om flygtrafiken äntligen börjar återhämta sig fram mot nästa sommar, både Easyjet och Ryanair har presenterat stora kapacitetsökningar för att möta efterfrågan på sommartrafik, vill inte flygplatsen stå med slots som är blockerade av flygbolag som inte använder dem. Det är en åsikt som kan verka vara riktad i första hand mot just Norwegian, en storägare av slots på Gatwick men med en trafik som idag är minimerad till inrikes i Norge och knappast siktar på att återuppväcka basen på flygplatsen. Föga förvånande har Gatwick fått draghjälp av både Wizz Air och Ryanair som ju båda varit hårda konkurrenter till Norwegian.

Hur Norwegian ska agera är inte klart, att sälja slot-tiderna ger kassaförstärkning på kort sikt men underlättar knappast vägen tillbaka till långlinjetrafiken som till stor del hade Gatwick som bas. Alternativet är att hyra ut ett antal start- och landningstider till andra flygbolag.