Det är cirka tio år sedan som flygbranschen med bland andra IATA i spetsen på allvar tog sig an frågan om flygets klimatpåverkan.
- Och sedan dess har vi gjort fler framsteg än vad någon väntat sig, sa IATA’s generaldirektör Alexandre de Juniac nyligen.
Det engagemanget ligger i linje med det stora nordiska samarbete med sikte på att ta fram kommersiellt gångbara elflyg, som presenterades i går. Det kommande arbetet ska ske inom ramen för Nordic Innovation som håller i pengarna och från start finns elva aktörer med: SAS, Finnair, BRA, Air Greenland, Avinor, El-fly AS, Heart Aerospace, Iceland Air, NISA, svenska RISE och Swedavia. Det är alltså en sammansatt grupp av både flygbolag, myndigheter och innovatörer som nu ska fokusera på utvecklingen av eldriven flygtrafik.
- För oss på flygbolaget BRA är det viktigt att vara med och stötta utvecklingen av elflyg i Sverige, eftersom vi ser att inrikesflyget är väl lämpat för att bli elektrifierat, säger Anna Soltorp, hållbarhetschef på BRA.
Lars Andersson Resare, hållbarhetschef på SAS håller med och kan bland annat peka på det samarbete som redan finns etablerat med Airbus. Enligt planerna ska det leda fram till en elhybridmaskin med 100 stolar som ska kunna vara i luften år 2030.
- Omställningen till ett långsiktigt hållbart flyg är en existentiell fråga för oss. Därför är det viktigt för oss att tillsammans med övriga aktörer dela kunskap för att påskynda utvecklingen av kommersiella elflyg. Vi har höga ambitioner i vårt hållbarhetsarbete och samarbetar redan idag med bland annat Airbus kring elektrifieringen av flyget, säger Lars Andersen Resare, hållbarhetschef på SAS.
Initiativet har fyra fokusområden med tydliga målsättningar för att driva på framväxten av elflyg: en nordisk standard för elflygets infrastruktur, affärsmodeller för att koppla samman regioner, utveckla teknologi för nordiskt klimat och skapa europeiskt och globalt samarbete.
Det nya nordiska projektet är inte ensamt om att vilja utveckla elflyg, runt om i världen pågår hundratals liknande satsningar, men det är ett av de första med fokus just på de utmaningarna som nordiska väderförhållanden ger. Till exempel batteriets termiska hantering i kallt klimat. En annan utmaning är de korta landningsbanorna på regionala flygfält. Korta banor kräver i allmänhet propellerplan med hög vinge och de är känsliga för isbildning. Kan de väl övervinnas väntar stora vinster eftersom med en elektrifiering förväntas kostnaderna för köp, drift och underhåll av flygplan sjunka avsevärt. I sin tur öppnar det för nya affärsmodeller för regional punkt-till-punkt-anslutning mellan fler regioner i de nordiska länderna, flyglinjer som idag inte finns.