Utebliven fakta om flygets återhämtning

Regeringens utredare Magnus Persson presenterade nyligen sin utredning för hur Bromma flygplats snabbt ska kunna avvecklas. Utredaren konstaterar att det i rådande trafikläget finns förutsättningar att på mellan 5–7 år flytta Brommas flygtrafik till Arlanda. I den här frågan har flera myndigheter och organisationer uttalat sig och utredaren Magnus Persson redogör för dessa i utredningen. I medierapporteringen som ägt rum kring utredningen har de här expertbedömningarna inte givits stor vikt. Tvärt om förekommer det uppgifter om att flygtrafiken inte kommer tillbaka.

Dagens Nyheter ställer frågan: ”Flygtrafiken bedöms inte återhämta sig alls under överskådlig framtid, kommer det kräva mer statliga stödinsatser?”

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) konstaterade i Sveriges Radio att ”alla förstår utmaningen med ett Arlanda som tappar i konkurrenskraft och med ett generellt minskande flyg. Det kan inte vara en god hushållning med skattebetalarnas pengar att upprätthålla tomma flygplatser under en väldigt lång tid framöver”.

I de bedömningar och scenarion som presenteras i utredningen framträder en annan bild av hur flygets framtid ter sig och vid vilken tidpunkt det kan tänkas återhämta sig till pre-covid-19 nivåer. Ett antal bedömningar visar även på betydligt högre siffror för flyget framöver även om alla majoriteten av dem tror att inrikesflyget kommer att minska.

Expertbedömningar i Brommautredningen (sid 54 – 65).

Transportstyrelsen

Transportstyrelsens bedömning gjordes i april 2021 och sträcker sig fram till 2027. Man räknar med en återhämtningsfas mellan 2021 och 2023. Framför allt under 2022 väntas en mycket kraftig ökning av flygtrafiken äga rum. 2027 räknar Transportstyrelsen med att det inte skett en fullständig återhämtning skett, och passagerarantalet på Sveriges flygplatser kommer då att vara cirka 3,5 miljoner färre än 2019. Till stor del beroende på att antalet tjänsteresor förväntas minska.

I ett räkneexempel för tiden efter 2027, baserad på en skattning av historiska data, uppskattar Transportstyrelsen att 2019 års nivå av antalet passagerare på svenska flygplatser kommer nås runt 2038 – 2039 och att andelen utrikespassagerare då kommer att vara 2 till 3 miljoner fler än 2019, samtidigt som inrikespassagerarna kommer att vara 2 till 3 miljoner färre än 2019.

Transportstyrelen konstaterar dock att det skett en kraftig uppgång av passagerarantalen under sommaren, framför allt under juli månad 2021, och att fraktflyget ligger på historiskt höga nivåer.

Transportstyrelsen har på ett digitalt seminarium i början av augusti redovisat att flygbolag som till exempel Wizzair och Pegasus är uppe på samma nivåer som innan pandemin.

Luftfartsverket

Luftfartsverkets huvudscenario är att flygbranschen kommer att återhämta sig långsamt. I sitt huvudscenario antar Luftfartsverket att de totala luftrumsrörelserna, inrikes-, utrikes och överflygande, kommer att uppnå 95 procent av 2019 års nivåer 2029.

I sitt högscenario uppskattar Luftfartsverket att trafiken är tillbaka på samma nivå som innan pandemin 2026 och att flygvolymerna kring 2029 kommer att vara mer än 20 procent högre än 2019. Den analysen grundar sig på en kraftig ökning av den överflygande trafiken. Luftfartsverket uppger att läget är osäkert och att man ska göra en ny analys under hösten 2021.

Swedavia AB

Swedavia AB uppger att osäkerheten kring hur flygtrafiken kommer att utvecklas efter pandemin är för stor för att göra en prognos. Därför väljer företaget att presentera ett scenarioanalys. I den räknar Swedavia med att flygtrafiken sannolikt kommer att vara tillbaka på samma volymer som före pandemin mellan åren 2025 – 2030. Man räknar med att tjänsteresandet kommer att minska medan privatresandet ökar. Det betyder att det kommer att ta längre tid för trafiken på Bromma flygplats att återhämta sig eftersom den är exponerad mot inrikesresande.

Eurocontrol

Eurocontrol är en europeisk flygorganisation med 41 medlemsstater, inklusive EU:s 28 medlemsstater. Organisationen målar upp tre scenarier. I den med snabbast återhämtning räknar man med att flygtrafiken når upp till 2019 års nivåer 2024. I det andra, som Eurocontrol bedömer som det mest troliga, bedömer man att flygtrafiken kommer att vara uppe i 2019 års nivåer tidigast 2025. I det tredje mer pessimistiska scenariot ser organisationen 2029 som den punkt då trafiken når 2019 års nivåer. Eurocontrols har också släppt en marknadsrapport i juli 2021 som visar att flygtrafiken visar tendens på en relativt kraftig återgång mot tidigare nivåer.

IATA

Det internationella flygorganet IATA tror att antalet globala flygpassagerare 2021 kommer att uppnå hälften av den nivå som rådde före pandemin. Men redan 2022 menar IATA att antalet globala passagerare kommer att uppgå till 88 procent av pre-covid-nivåerna och 2023 bedömer organisationen att antalet passagerare överstiger 2019 års nivåer.

Trafikverket

Trafikverket huvudprognos, som gjorde årsskiftet 2019–2020 och därmed inte tar hänsyn till pandemin, är att inrikestrafiken kommer att öka svagt fram till 2040 och då uppgå till drygt 8 miljoner passagerare, vilket är en årlig ökning på med 0,68 procent jämfört med 2019 års nivå på 7 miljoner. Trafikverket spår att utrikesflyget kommer att ha en årlig ökning med 2,63 procent fram till 2040, jämfört med 2019 års nivå, vilket innebär drygt 53 miljoner avresande och ankommande utrikes passagerare. Trafikverket konstaterar att pandemins stora påverkan på luftfarten för närvarande gör det svårt att göra prognoser.

Trafikanalys

Trafikanalys, som definierar sig som en kunskapsmyndighet för transportpolitiken, tror att pandemins effekter dröjer sig kvar i mellan två till fem år och att resandet kommer att stabiliseras på en lägre nivå. Myndigheten tror även att tjänsteresor kommer att minska vilket innebär en utmaning för regionala flygplatser och därmed risk för nedstängningar.

 

Näringslivets Medieinstitut

Författare: Martin Berg