IAG, som vi ofta anser vara British Airways moderbolag, landade en rekordvinst på 43 miljarder SEK 2023. Årets första kvartal gick back 882 miljoner, en blygsam förlust som vi snart ska se. Det betyder att Oneworld seglar i god medvind, efter svåra tider sedan 2019. Men det mest intressanta är varifrån vinsten kommer.
– Vinsten kommer från vår exponering mot och ut ifrån Sydeuropa, med Iberia och Vueling som draglok, säger IAG:s vd Luis Gallego, som efterträdde irländaren Willie Walsh. Gallego är före detta iberiachef. Att vi har låg exponering mot Mellanöstern bidrar också, menar han. Prognosen mot resten av 2024 ser mycket lovande ut.
Där får han medhåll av Johan Lundgren, avgående chef för easyJet. Tack vare satsning på större flyg och Easyjet Holidays turister med Medelhavet i fokus har man växt om Wizzair, som är en av Europas förlorare med starkt fokus på Öst, Mellanöstern och förluster från Ukraina, Moldavien etcetera
Michael O`Leary på Ryanair har seglat in 21,4 miljarder SEK, en vinstökning på 34 procent, inte minst tack vare 21 procent dyrare biljettpriser. O`Leary tror dock att festen är över. Nu kommer biljettprisökningen mattas. O`Leary förstår bättre än många prognosmakare och flygbolagschefer att man närmar sig en smärtgräns där volymen kan minska om priserna fortsätter stiga. Detta i en tid när bolagen köper på sig än större flygplan. Som på atlantångarnas storhetstid kommer vinsten i stort sett helt från turistklass, därav de svaga resultaten från Q1. Ingenting i kristallkulan kommer ändra det.
Ingenting tyder dock på avmattning i Sydeuropa. Madrid planerar för 90 miljoner passagerare och Portugal, ska äntligen få en ny flygplats, i Alcochete, mittemot den nuvarande trånga, men på andra sidan bukten nära Vasco da Gamabron. Klart tidigast 2034. Portugals premiärminister Luis Rodrigues hoppas fortsatt att staten ska vara delägare i Air Portugal, men att en privatisering ända kan vara i hamn i slutet av 2025. Frågan är politiskt en mycket het potatis.
IAG blir nu också premiärkund på A321neoXLR. Men det blir inte till Aer Lingus, där piloterna inte godkände avtalen, utan Iberia som inleder med Madrid till Washington DC och Boston, senare i sommar. Sju flygplan ska levereras närmaste månaderna. Det är bråttom nu.
Lufthansagruppen och Air France/KLM har i stället haft ett svagt första kvartal. Förluster på 10 miljarder SEK respektive 5,7 miljarder är inget att rycka på axlarna åt. Koncernchef Carsten Spohr menar att en del planerade nysatsningar måste sättas på vänt. Exponeringen mot Mellanöstern för LH och Austrian, mot Kina för LH är bekymmersam. Air France/KLM brottas mot hot om stopp för nattflyg på Amsterdam, vilket leder till funderingar på att flytta ut Transavia. Både Star Alliance och Skyteam lider av höga löneavtal, strejker och strekjkhot samt flygplanbrist. Ändå säger de sig stå fast vid buden på ITA för LH och bägge hugger på TAP Air Portugal. IAG å sin sida morrar nu om att möjligen ge upp Air Europa om EU:s motkravlista blir för dryg. Det är dock troligen samma tomma hot som Lufthansa haft om ITA och Air France/KLM om TAP/Air Portugal.
I sammanhanget lilla SAS förlorade en miljard i mars och gladde sig ändå åt 77 procent kabinfaktor på höga priser, där Air France/KLM tappade stort på hela 10 procent högre kabinfaktor! Även Air Portugal tappade lite i Q1, men drog in drygt 2 miljarder i vinst 2023. EU gör klokt i hårda motkrav för att motverka monopol och ännu dyrare biljettpriser. EU:s krav gynnar också bolag som Easyjet, Vueling, Volotea, Binter Canarias, med flera.
Även Sydamerika vill vara med och leka. Spanska Wamos Air, med dussinet A330 i flottan kan komma att köpas upp av Aviancas och GOL:s moderbolag. Även om de just nu flyger ACMI i Australien, så är Wamos en tänkbar framtidsrival till TAP/Air Portugal under de nya ägarna. Så nog är det i Sydeuropa det blåser friska vindar.
I Östeuropa gör säkerhetsläget att andelen utlandspendlare minskat. Det låga värdet av SEK och NOK lockar också allt färre östeuropeer, med euro eller hyfsat starka valutor hemma, att jobba här. Men utbytet med Sydeuropa är fortsatt starkt.
Om vi ser på SAS och Norwegian ökar beroendet och därmed andelen flygningar till sydliga semesterorter. Skulle dessa bolag inte flyga lika mycket charter som de gör, skulle deras flygflottor vara betydligt mindre.
Förlusten av Sibirienkorridoren, ett snabbspår mot viktiga asienmarknader, missgynnar Norden och därmed både SAS och Finnair. En ny våg av semester i kallare klimat blåser allt starkare in mot Norge och Finland, lite blygsammare mot Sverige. Men ändå är vi en återvändsgränd för turn-around endast.
Atlanten är ett undantag. Där har nu både Icelandair och Play nått över 50 procent transitpassagerare på Island. Vår skraltiga valuta i Norge och Sverige gynnar incoming, men missgynnar kraftigt utgående. Nya bolag kan inte räkna hem affären trots rekorddyra biljetter, alltså satsar man på Sydeuropa. Detta är mycket allvarligare än våra politiker erkänner.