EFTERTANKE

Sittande regering säger sig vilja ha “en levande landsbygd” vilket kräver lönsamma företag. Företagen är beroende av snabba och effektiva transporter för gods i allmänhet och för tjänsteresor i synnerhet. En effektiv tjänsteresa bör inte vara längre än 2-3 timmar, vilket utesluter tåg-, bil- och bussresor från norra Sverige. Politikerna vill att flygplansflottan skall bytas ut mot större och miljövänligare flygplan – vilket är ekonomiskt totalt orimligt från glesbygdsorterna – de går ju inte ens att få lönsamhet för mindre flygplan! 

En i Sverige växande turistnäring skulle gynna glesbygden, vi har en natur som är mycket attraktiv för människor runtom vårt jordklot. Men – vilken politiker tror på att vi kan få dem att resa till dessa attraktiva marker med omoderna tåg som serverar plastmackor och termoskaffe! För att inte tala om “illamående-tåget” X2000! Dock – på det behöver man ju inte ens servera plastmackor.

1997 färdigställdes “Ny kurs i trafikpolitiken, slutbetänkande av kommunikationskommittén”. i dess första stycke kan man läsa att regeringen 1994 bemyndigat “chefen för dåvarande Kommunikationsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att …… utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige”.

Hur används detta dokument idag? Används det? Vem, vilka inom Näringsdepartementet känner till det? Vilka borgerliga politiker känner till det respektive arbetar med frågor rörande rikets kommunikationer i allmänhet och glesbygdens problematik i synnerhet? Vem bryr sig idag om dokumentets intentioner? 

Dessa frågor bör besvaras före kommande val.