Flygets klimatpåverkan måste få rimliga proportioner

Det har gått så långt att många på allvar tror att om vi bara slutar flyga så är alla miljöproblem lösta. Klimathotet skapar med all rätt ångest hos många människor. Det finns också ett behov av att projicera ångesten på något eller någon och i brist på insikt gör många flyget till den största boven.

Både flygbolag och researrangörer är medvetna om denna oro och var ganska snabba med att erbjuda sina kunder en möjlighet att kompensera sina utsläpp med hjälp av koldioxidreducerande projekt. Men förmodligen är kompensationens ångestreducerande effekt mångdubbelt högre än den koldioxidreducerande.

Enligt FN:s internationella klimatpanel (IPCC) svarar flyget idag för 3,5 procent av människans totala påverkan på klimatet. Detta är en uppgift som skall ställas mot nya uppgifter från samma källa, där man bland annat uppskattar sjöfartens andel till 4,5 procent av de totala utsläppen.

Datorindustrin
Det finns också uppgifter om att datoranvändande och IT-industrins samlade energiförbrukning står för en lika stor klimatpåverkan som flyget. Listan på jämförelser kan göras lång, men trots detta är det få företeelser som skapar så stora rubriker och så stor oro som flyget.

En annan uppfattning om flyget är att det är en företeelse som vi kan undvara till förmån för annan konsumtion. Man glömmer lätt bort att flyget är en avgörande förutsättning för övriga industriers eller politikers möjligheter att verka på en internationell marknad eller nivå.

Resor på fritiden och "lågprisflyget" utpekas också som stora bovar. Man likställer ofta flygkapacitet till och från Sverige som något som i första hand konsumeras av svenskar. Man glömmer därmed den ekonomi och sysselsättning som skapas som ett resultat av att utländska besökare kommer hit.

Turistnäringens exportvärde (värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige) på drygt 75 miljarder kronor, var till exempel större än värdet av den svenska personbilsexporten under 2006.

En positiv effekt av att flygindustrin hamnat i fokus för klimatdebatten är att summan av de tekniska och politiska åtgärder som nu vidtas börjar bli lång. Försök med nya bränslen, effektivare flygledning och EU-kommissionens nyligen aviserade satsning med 15 miljarder kronor till forskning på området är bara några exempel.

Högre belägringsgrad
Vad som däremot ytterst sällan framkommer är det faktum att den enskilt viktigaste åtgärden för att på kort sikt reducera koldioxidutsläppen per flygpassagerare är en högre beläggningsgrad (antalet sålda/belagda säten i relation till antalet tillgängliga säten). För varje procentenhet som beläggningsgraden ökar minskar koldioxidutsläppen per passagerare i motsvarande grad.

Hur man flyger har därmed en avgörande inverkan på hur man på kort sikt kan reducera koldioxidutsläppen per individ eller passagerare. Här bidrar både charterflyget och "lågprisflyget", som har en betydligt högre genomsnittlig beläggningsgrad och nästan alltid fler säten per flygplan, till lägre utsläpp per passagerare än det traditionella nätverks- eller reguljärflyget.

Det råder ingen tvekan om att även flyget är en miljöbov, men den allmänna debatten skulle berikas av ett bredare perspektiv och en större insikt i frågan.

Peter Terpstra
civil ekonom/analytiker