Flygplatser angriper regeringar i Europa

Uttalandet bör ses i ljuset av att senaten i USA nyligen godkänt ett stöd på 500 miljoner USD (3,5 miljarder SEK) för projekt som syftar till att höja säkerheten på flygplatser i Nordamerika. Detta innebär att man det senaste halvåret lämnat stöd på över 1 miljard USD för anti-terroriståtgärder på flygplatserna. Ett samlat stöd, eller en standardiserad policy, om ett sådant från Europas regeringar till unionens flygplatser har under samma period lyst med sin frånvaro.

Generaldirektören i ACI Europé Philippe Hamon kommenterar: – Den amerikanska flygtransportindustrin får nu klara konkurrensfördelar visavi sina europeiska motvarigheter. Förutom att många flygplatser har säkerhetspersonal på amerikanska statens lönelista, har Washingtonregeringen stött flygplatser med över en miljard dollar för kostnader som uppkommit i kriget mot terrorismen efter den 11 september 2001.

Effekterna av de senaste politiska händelserna kommer – enligt ACI – att påverka och förändra säkerhetskrav och procedurer på flygplatser. Intill nu har de europeiska flygplatserna betalat hundratals miljoner € för att uppfylla utökade säkerhetskrav och mer lär komma. Det handlar om inköp av sofistikerad teknik, ombyggnad av infrastrukturen och anställning och utbildning av mer personal för kontroller i syfte att avslöja terrorister.

Philippe Hamon fortsätter: –Sådana kostnader skall inte föras över direkt på flygplatser och flygpassagerare. Finansieringen av nya säkerhetskrav måste istället tas av staterna. Det är bara regeringar som har den moraliska plikten att betala för skydd av allmänheten mot terrorism liksom att dra nytta av de sociala och ekonomiska fördela som flygtrafiken ger. Vi uppmanar därför alla stater att omedelbart vidta åtgärder för att stötta flygplatser finansiellt när de genomför dyrbara säkerhetsinvesteringar för att uppfylla de nya kraven.

Föreningen Svenskt Flyg har flera gånger tagit upp samma fråga som ACI nu tar upp med den svenska regeringen, dock utan resultat. Brev från föreningen till regeringen för över ett år sedan har ännu inte besvarats. Även de venska Kommunförbundet har i ett remissyttrande framfört att säkerhetsskyddet är statens ansvar.

Regeringen försöker nu istället att skapa ett utjämningssystem för flygplatser med få passagerare som föreslås få bidrag till säkerhetskostnader från de stora flygplatserna. Systemet skall bli frivilligt men strider sannolikt mot EUs principer om subsidier.  Oavsett lagligheten så blir kostnadsnivån är ändå så hög för många flygplatser i Sverige att man nu överväger att stänga flera av dem. Kostnaden för terroristskydd kan bli det som får bägaren att rinna över för flygplatsens ägare och prishöjningar hjälper inte. När priserna ökar minskar passagerarunderlaget ytterligare och man kommer in i en ond spiral, en utveckling som Sverige just nu upplever på flera regionflygplatser.

Den första juli 2004 kommer även sjöfarten att få högre kvar på säkerhetskontroller för skydd mot terrorism. Om inte förr så kommer staterna i EU att då behöva anta en uttalad, principiell hållning till hur skyddet av resande medborgare skall finansieras. Skall resande med färjan från Nynäshamn till Visby betala alla de investeringar i sjöfartsskydd som kommer att krävas i hamnarna, en kostnad på flera hundra miljoner? Kraven från EU kommer visserligen att initialt endast gälla internationella färjeförbindelser, men kommer gotlänningarna att acceptera ett sämre säkerhetsskydd för sin sjöförbindelse är när de reser med färja till Åland eller om de flyger till Visby? Inte är väl Usama bin Ladin mer vänligt inställd till inrikestrafik än till utrikes sådan. Kapningarna i USA den 11 september och alla de följande terrorhandlingarna världen över har inte specifikt handlat om internationell trafik utan snarare tvärtom.