Transportpolitiska propositionen
Publicerad den 24 mars 2006Proppen kom i onsdags den 22 mars. Man kan konstatera att det är mycket tåg och lite flyg.
Vi återkommer med kommentarer när vi studerat hela proppen.
Red
Detta är ett axplock av innehållet i Transportpolitiska propositionen.
Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har idag kommit överens om innehållet i den transportpolitiska propositionen. Propositionen innehåller en rad förslag på hur det svenska transportsystemet kan förbättras för att aktivt bidra till tillväxt och hållbar utveckling i hela landet. Infrastrukturminister Ulrica Messing:
– Transportpolitik handlar om våra möjligheter att ta oss till arbetet, affären, barnens skola eller till våra fritidsaktiviteter. Men det handlar lika fullt om att hitta transport- och logistiklösningar som ökar det svenska näringslivets möjligheter att hävda sig i den nationella och internationella konkurrensen.
Målet för transportpolitiken, att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet, ligger i stort fast. Åtgärder vidtas med ökad tyngd på kunden i transportsystemet:
* För att stärka resenärernas ställning gentemot kollektivtrafikbolagen föreslår regeringen att en ny lag införs.
Lagen ställer krav på kollektivtrafikbolagen att ha tydlig och tillförlitlig information samt system för att ersätta resenärer som drabbats av förseningar och andra störningar.
* Samordningen mellan kollektivtrafikens olika aktörer måste bli bättre.
Det är resenärens behov som ska stå i centrum, inte bolagens egna biljettsystem eller tidtabeller. Ett program för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling ska därför tas fram. En viktig insats kommer att vara att de olika aktörerna samordnar sina boknings-, informations- och biljettsystem. Det ska vara enkelt att boka och köpa en resa även om olika kollektivtrafikoperatörer kör olika delsträckor av resan.
– Bidrar inte kollektivtrafikbolagen till detta är vi beredda att vidta ytterligare åtgärder via lagstiftning, säger Ulrica Messing. Det ska vara enkelt att boka och köpa en resa även om olika kollektivtrafikoperatörer kör olika delsträckor.
* Ett statligt stationsråd bildas.
Järnvägsstationerna tillhör de viktigaste bytespunkterna och de har en viktig transportpolitisk roll. Stationerna bör ses ur ett transportslagsövergripande perspektiv och utformas så att olika transportmedel och trafikutövare kan samverka effektivt och kundorienterat.
– Stationerna bör erbjuda service av hög kvalitet, vara öppna för alla och vara trygga. Ett stationsråd ska samordna statens agerande och utarbeta en nationell plan för stationernas utveckling tillsammans med andra berörda aktörer. En viktig uppgift för stationsrådet är att hitta en lösning för ledsagning för funktionshindrade vid bytespunkter, säger Peter Pedersen(v).
* Resenärernas möjligheter att över dagen pendla till arbete eller utbildning måste förbättras ytterligare.
Det krävs ökad samverkan mellan den regionala och den interregionala järnvägstrafiken så att möjligheterna till pendling inom ett större geografiskt område än inom ett enskilt län förbättras. Staten och de regionala trafikhuvudmännen ska ta ett gemensamt ansvar för att förbättra pendlingsmöjligheterna genom att stödja drift av såväl regional som interregional pendlingstrafik i regioner där det är transportpolitiskt motiverat. Rikstrafiken kommer att ges i uppdrag att samordna statens insatser.
* Försöksverksamhet i Norrland möjliggörs genom att berörda trafikhuvudmän erbjuds ta ansvar för att gemensamt organisera järnvägstrafiken inom ett större geografiskt område.
Ett lämpligt område för en sådan försöksverksamhet är järnvägsnätet norr om Sundsvall inklusive Botniabanan. Regeringen kommer att uppdra åt Rikstrafiken att lämna förslag om lämpliga sträckor och närmare utformning av villkor för sådan trafikering.
* Nattågstrafik och chartertrafik på järnväg öppnas för konkurrens.
Marknadsöppning sker för nattågstrafik och chartertrafik på järnväg. Detta gäller även inom försöksområdet i Norrland. Rikstrafikens upphandlade nattågstrafik berörs inte.
* Alkolås bör införas som europeisk standard i tunga fordon, personbilar och i lok.
Sverige ska aktivt driva införandet av alkolås som europeisk standard på förarplats i lok. När Alkolåsutredningen avrapporterar möjligheterna att införa alkolås i vägfordon ska motsvarande möjlighet för järnvägsfordon övervägas.
– Genom att arbeta på EU-nivå får vi större genomslagskraft, säger Claes Roxbergh (mp) Vi ser en stegvis marknadsöppning av järnvägstrafiken och svenskar reser med tåg i andra länder. Vi vinner på gemensamma åtgärder.
* Målet om att kollektivtrafiken bör vara tillgänglig för funktionshindrade senast år 2010 ligger fast.
Kraftsamling ska göras mot ett prioriterat nätverk av stationer, fordon och övrig service så att dessa blir tillgängliga för alla. Detta nät ska successivt utvidgas. Det statliga stationsrådet ska också ha till uppgift att söka lösning kring frågor som rör stationsvärdar och ledsagning vid bytespunkter.
* Barnperspektivet förstärks vid bedömning av barns behov av färdtjänst.
Om sökande är under 18 år ska prövningen av en ansökan om tillstånd till färdtjänst göras i förhållande till icke-funktionshindrade barn i samma ålder. Det betyder att föräldrarna inte automatiskt ska vara ansvariga för att köra barnet, om exempelvis barn utan funktionshinder i motsvarande ålder förväntas att själva kunna cykla eller gå till träning eller andra fritidsaktiviteter.
* Krav på att färdtjänsten ska vara av god kvalitet skrivs in i lagen.
* Möjligheterna att begränsa antalet resor med färdtjänst minskar.
Ett förtydligande görs så att resor som anses väsentliga för en person får begränsas enbart om det finns synnerliga skäl.
* En samlad översyn av hela svenska flygplatsnätet genomförs.
Syftet är att ta fram riktlinjer för prioritering av det långsiktiga statliga ansvaret för flygplatsinfrastrukturen.
– Vi behöver en samlad bild av hur flygplatsnätet ser ut i Sverige när vi lägger ihop både statens och de icke-statliga flygplatserna, säger Ulrica Messing.
– Hur tar vi vara på resurserna på bästa sätt? Hur ska det statliga ansvaret för flygplatser se ut på lång sikt exempelvis i de regioner där det finns flera flygplatser nära varandra?
* Driftbidraget till icke-statliga flygplatser kopplas till tillgången till kollektiva transportalternativ till Stockholm.
Syftet med det statliga driftbidraget ska vara att främja en god interregional flygtransportförsörjning i landet i de fall tillfredsställande alternativa kollektiva transporter saknas. Gränsen kan dras vid max två timmar.
* Statliga flygplatser bör bedömas enligt samma restidsresonemang.
Norrköpings flygplats överlåts till kommunen. Jönköping kommer dock att vara kvar inom Luftfartsverket.
– För att lyckas med vår ambition om ett växande näringsliv i hela Sverige behöver vi fokusera och stärka de statliga insatserna, säger Ulrica Messing.
– I propositionen föreslår vi aktiva åtgärder för att förbättra förutsättningarna inom varje transportslag. Samtidigt får vi inte se ett transportslag isolerat från ett annat. Det är först när vi får ett verkligt samspel mellan spår, väg, flyg och sjöfart som vi får ut maximalt av de satsningar som görs på transportsystemen.
* En kilometerskatt för tunga lastbilar kan bidra till en hållbar utveckling.
Kilometerskatten ska tas ut för såväl svenska som utländska tunga lastbilar. Den pågående revideringen av EU:s Eurovinjettdirektiv ger förutsättningar och sätter ramar för införande av ett effektivt sådant system för kilometerskatt. Skattens effekter för regioner och näringar samt dess detaljerade utformning måste därför analyseras ytterligare innan den är möjlig att införa. Om resultatet av analyserna inte visar på orimliga konsekvenser för regioner och näringar kommer regeringen att föreslå att en kilometerskatt för svenska och utländska tunga lastbilar införs. En teknisk specifikation av ett möjligt svenskt kilometerskattesystem bör utarbetas. En analys av kilometerskattens effekter på regioner och näringar ska presenteras under hösten 2006 med sikte på ställningstagande i riksdagen våren 2007.
* Ett nät av strategiska hamnar ska pekas ut.
För Sveriges export har sjöfarten en avgörande betydelse. En förhandlingsperson utses med uppdraget att ta fram ett nät av strategiska hamnar. Förhandlingspersonen ska i dialog med berörda hamnar ta fram formerna för ett ömsesidigt åtagande från såväl staten som hamnen.
* Lotsningen ska ses över med avsikten att kundanpassas.
Men hjälp av ny teknik kan lotsningen göras både säkrare och effektivare. Ny teknik ska göras till ett tydligt kriterium vid behovsprövning av lots.
* Ett strategiskt nät av kombiterminaler ska pekas ut.
Syftet är att hitta knutpunkter där godstransporter på väg och spår kan mötas. Banverket får i uppdrag att föreslå strategiska kombiterminaler. För dessa kombiterminaler ska Banverket kunna ta större ansvar för investeringar, drift och underhåll i spåranläggningar. Även hamnar kan bli aktuella som plats för kombitrafik och därför ska utpekandet av kombiterminaler ske i samspel med utpekandet av de strategiska hamnarna.
* Ett Logistikforum inrättas som mötesplats mellan forskare, näringsliv, transportörer och politiska företrädare.
Avsikten är att genom ett kontinuerligt och nära samarbete hitta gemensamma lösningar och samarbete kring effektiva transporter.
* Luftfart och vägtransport bör in i det europeiska handelssystemet för utsläppsrätter för CO2 .
Regeringen har en positiv grundinställning till att luftfarten och vägtransportsektorn inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Ytterligare analyser måste göras innan slutgiltigt ställningstagande kan göras.
– En ambitiös nationell politik får inte medföra att en verksamhet flyttar utomlands till ett land med mindre ambitiös klimat- och miljöpolitik, säger Peter Pedersen (v).
– Därför fortsätter Sverige att vara ledande i det internationella miljöarbetet, inte minst vad gäller frågor kring att inkludera vägtrafiken och luftfarten i det internationella systemet med utsläppsrätter.
* Förarbevis och registreringsplikt ska införas för vissa motorstarka och snabbgående fritidsbåtar – utformning och omfattning med mera utreds.
Registrering av fritidsbåtar möjliggör identifiering av båtar vilket skulle underlätta för Sjöpolisen och Kustbevakningen. Registrering motverkar också stölder och gör det lättare att återfinna stulna båtar.
* Ansvar för leder för snöskoter respektive farleder för fritidsbåtar ses över.
En analys av behov av och ansvar för utbyggnad, förvaltning, underhåll och bevakning av snöskoterleder bör genomföras i nära samråd med berörda aktörer och intresseorganisationer.
– Jag ser framför mig att vi gemensamt sätter upp långsiktiga regelverk för hur snöskoterverksamheten ska säkras, säger Ulrica Messing.
* Jämställdhetsaspekter bör beaktas vid utveckling av vägmärken
– Vägmärken inom transportsystemet är utvecklade under lång tid och speglar i vissa fall stereotypa könsroller, säger Claes Roxbergh (mp).
– Det är viktigt att utformningen av vägmärken utvecklas i samklang med samhällsutvecklingen i övrigt.
***
– I transportpolitiska propositionen tar vi flera andra steg för att underlätta människors resande. Människors rese- och rörelsemönster har varit vägledande i framtagandet av de insatser vi nu föreslår. Det är ett svenskt framgångsrecept att underlätta rörlighet, såväl för människor som varor, avslutar Ulrica Messing.
Propositionen finns att läsa på www.regeringen.se/naring
Kommentarer
Inga kommentarer har skrivits ännu.
Skriv en kommentar
Du kan inte skriva någon kommentar nu eftersom denna möjlighet endast ges i 120 timmar efter det att nyheten skapades.
Du kan skapa en egen tråd i vårt Flygforum om nyheten