Det är tungt att ligga på topp!

Det råder onekligen ingen nyhetstorka inom flygbranschen! Liksom tidigare är det flertalet av de etablerade linjeföretagen (s k nätverksbolagen) som brottas med anpassning. Nya bolag som hittar sin nisch är vinnarna. Rapporteringen är rätt intressant i olika media och senast i dagarna var det Ryanairs resultat. Bolaget redovisade lägre inkomster än vid motsvarande tidpunkt året innan. Så långt är rapporteringen korrekt. Att den lägre vinsten däremot nästan är 20% högre än vad som var förväntat belyses inte på samma sätt av den svenska pressen. De rapporterar den lägre vinsten och i en tidning jag läste lät det till och med som förlust. Sanningen är att Ryanairs resultat avviker så markant att man tvingas skriva upp 2005 års förväntan med hela 23%.
Bolaget redovisar en stark vinst med samma snittinkomst (yield) per passagerare som tidigare. Recepten är högre beläggning, nedläggning av svaga eller olönsamma rutter, absolut kostnadskontroll och inga utsvävningar.

Konkurrenten easyJet följer samma mönster. Nya rutter främst från Tyskland ökar passagerarantalet med en högre beläggning än vad bolaget hade räknat med. Överhuvudtaget tycks den tyska flygmarknaden uppleva en stark tillväxt och de regionala lågprisbolagen kommer att visa svarta siffror med få undantag i år.

I tisdags meddelade Alitalia att den förväntade förlusten blir 850 miljoner Euro. Det är nästan det dubbla mot vad bolaget uppgav för bara 3 månader sedan. Sanningen kommer snart visar att även den nya siffran ligger underkant och förlusten kommer att ligga närmare 1 miljard Euro! Dels kostar nedbantningen av personalen mer än beräknat, dels har bolaget inte på långa vägar genomfört de åtgärder man ålades och skulle genomföra. Den italienska regeringschefen var häromdagen i Paris för att sondera för att få med Alitalia i Air France/KLM-koncernen.
Paris svar är lakonisk. Alitalia måste visa betryggande vinster innan det kan bli aktuellt. Räkna med en lång övergångstid. Alitalia är en italiensk klenod som ingen politiker – utan risk för sin egen politiska framtid – rör vid. EU:s påtryckningar kommer man att slingra sig undan på samma sätt som man i Sverige under år fördröjt åtgärder mot olagliga kollektivavtal för en anpassning till EU lagen.

Olympic Airways är ett annat sorgebarn som får lite uppmärksamhet fast det är en parallell till Alitalia. Den grekiska regeringen trixar med bidrag till det nya bolaget något man även gjorde med det gamla Olympic Airways som sedan sin tid från 60 talet endast under några enstaka år visat vinst, och det med hjälp av kreativ bokföring som det nu visat sig. Efter att den grekiska regeringen lovat att inte tillskjuta mer pengar har man överfört 194 miljoner Euro, något som just nu behandlas European Court of Justice.

En riktig rysare är engelska British Midlands (bmi:s) avtal med delägarna SAS och Lufthansa. Sir Michael Bishop, som är den engelska ägaren av bmi, utnyttjar en klausul i avtalet med Lufthansa där bolaget tvingas lösa in samtliga av Michael Bishop ägda bmi-aktier till ett fix belopp motsvarande 220 miljoner pund. Detta om Lufthansa inte kan sälja sin andel på 30% innan årets slut. LH köpte 20% av SAS andel när det senare bolaget sökte kapital för upplupna förluster. SAS, med sina kvarvarande 20%, kan komma ur bmi med blotta förskräckelsen efter att skjutit till kapital de senaste åren om man hittar en köpare av aktierna.
Inget av de stora world player planer som Jan Carlzon med vänner predikade har visat ekonomisk bärkraft. Det har istället blivit tvärtom i nästan allt, något som dagens SAS ledning alltjämt brottas med.

För Lufthansa är det frågan om pest eller kolera. Vem vill köpa deras aktier i bmi ens för 1 krona, ett bolag där förlusterna ökar för varje år. Man saknar ett koncept för att möta vad easyJet, Ryanair, Monarch och andra klarat av på hemmamarknaden.
BA kan inte köpa Lufthansa-posten i bmi. Konkurrensmyndigheterna skulle aldrig godkänna en sådan affär. En annan potentiell köpare kan vara Richard Bransons Virgin Group om man får aktierna för noll och en jättestor påse med pengar i övertagandet. Men räcker det?  Virgin Group europasatsning i Virgin Express har varit en allt annat än en lyckosam satsning. Nu söker man genom samarbetet med SN Brussels komma tillrätta med denna förlustbringande flygverksamhet. Att dra på sig bmi, som visserligen har en mängd eftertraktade slottider på Heathrow värda miljoner på marknaden, räcker sannolikt inte.
Sir Richard Branson är också utsatt på den Australiska marknaden där han slåss mot ett fientligt övertagande av Virgin Blue från en australiensk finansgrupp. Frågan är om han kan ge sig in i så många fler engagemang. Bransons flaggskepp Virgin Atlantic är en av de tidigaste beställarna till Airbus nya A380 med allt vad detta innebär i planering och anskaffande av en ny infrastruktur.

Som om detta problem inte räckte för Lufthansa. Vi har tidigare skrivit att LH sitter på ett annat stort ekonomisk engagemang inom chartermarknaden som kan komma att kosta åtskilliga miljarder kronor. På Flygtorget skrev vi om att det problematiska Condor-engagemangets framtid beror på hur den andra hälftenägaren  Karstadt Quelle (världens största varuhuskoncern) resultat blir efter julförsäljning 2004. Försäljningen ökade men räcker inte till för att bankerna skall acceptera en fortsatt verksamhet utan en kraftig bantning.

I dagarna aviserade den av bankerna, som först var med om att öka kreditlinan, att man inte kommer att utöka sin kredit. Detta kan utlösa en kedjereaktion vilket isåfall innebär slutet för hela Karstadt Quelle koncernen. Därmed riskeras europas trea i resebranschen, nämligen Thomas Cook med Neckerman och Condor samt JMC UK. Alternativt tar Lufthansa över hela verksamheten för att rädda vad som går och sanera verksamheten för att därefter hittar en ny investor. Kassan för detta har Lufthansa, men den var inte avsedd att slänga i runda tal 10 miljarder kronor ( vår gissning ) efter bmi och Neckerman.

Marknaden reagerar just nu mycket nervöst. Sker det en kollaps för Thomas Cook så är My Travel koncernen automatisk åter i en ännu mer akut krissituation. Vi har ännu inte sett hur man på MyTravel lyckas med åtaganden efter Asien-katastrofen, samtidigt som bolaget avvaktar ett domstolsutslag som kan innebära betydande svårigheter om man förlorar. Ägare som lånat kapital till My Travel klagar på att den av företagsledningen föreslagna rekonstruktionen innebär en utspädning och en försämrad sits.

Att politiker kan slänga ur sig populistiska uttalanden för att testa en idé tillhör vardagen. När Frankrikes President Jacques Chirac i ett videosänt tal till delegaterna i Davos (Schweiz) Economic Forum föreslog att världens regeringar skulle beskatta flygbränsle slog det ned som en bomb. En skatt som skulle gå till bekämpning av Aids i de fattiga länderna i Afrika och andra drabbade u-länder. Den beräknade inkomsten skulle vara 10 miljarder US dollar årligen. Skatten skulle också tas ut på flygbiljetter samt på alla ekonomiska transaktioner i världen.
Onekligen kom talet som en överraskning för gästerna varför flera finansministrar genast talade om det omöjliga att få igenom en dylik lagstiftning. Andra, som miljardären George Soros uttryckte stor sympati. Den mannen har ju tjänat en förmögenhet på obeskattade transaktioner. En avvikande mening framförde omedelbart John Thain, Chefen för New York Stock Exchange.
Även finansministern från Japan och andra länder uttryckte sin förvåning över förslaget och hade sina tvivel att kunna genomföra en internationell skatt.
President Jacques Chirac, som inte kunde flyga till Davos på grund av dåligt flygväder, satte onekligen igång funderingar som omedelbart stöddes av den tyska vice finansministern. Även i Tyskland – som i Sverige – är miljöpartiet med i regeringssamarbetet och beskattning av flyg för vanligt folk är som bekant rena rama godiset. Själva betalar de ju inte för sina biljetter.