“Nötter i kritstrecksrandiga kostymer”

I Tyskland finns det en bok Niten in Nagelstreifen  kan enklast översättas med Nötter i kritrandiga kostymer. Boken – som precis som Jan Gillous Tjuvarnas marknad tillhör bästsäljarna just nu – beskriver den aktuella nivån på chefer i storkoncerner som gör en den ena dundertabben efter den andra varefter de blir avlösta av nya, men först efter att alla erhållit ordentliga avgångsvederlag. Det är de anställda i den nedre delen av maktpyramiden som får bära ansvaret genom att få sparken när ledningar som saknar marknadskontakt och istället skapar interna maktstrukturer som struntar i kunderna. TUI är ett av företagen som omnämns i boken. Men frågan om vad facken sysslade med hela tiden där de genom representanter i styrelserna är delaktiga i alla felaktiga beslut, det är ett tabubelagt ämne.
 
Thomas Cook är en annan av de stora koncernerna inom turistnäringen som lider av vanföreställningen att man måste vara stor i den globala världen och att man inte behöver ta hänsyn till att det är människor man vänder sig till och att de har olika nationella särdrag som sällan går att förena. Den så kallade synergitesen om att spara genom saminköp, maximerad flygplansbeläggningen och att spara pengar på destinationerna har därför visat sig vara en missberäkning.
 
Thomas Cook befinner sig nu i en ovanlig brydsam situation. Dels gör bolaget kraftiga underskott och det blir inte bättre av att Lufthansas byråkrater ständigt förändrar kursen i egenskap av 50% delägare i bolaget. Den andra partnern – Karstadt Quelle – är sedan länge ett krisföretag, som ingen vill ta på allvar. Karstadt Quelle är idag – med betoning på idag – Europas största varuhusjätte med 189 varuhus och ca tusentalet resebyråer eller underagenter.

Researrangören inom Thomas Cook Tyskland heter Neckerman som genomgått en stor förändring från att ha varit motsvarigheten till Spies-resor. Under Karstadt Quelle skulle det bli finare och passa varuhusimagen och så bytte man namn för att förlora 30% av marknaden. Då bytte man åter tillbaks till Neckerman under en ny ledning och så slog man ihop en rad verksamheter i Europa för att skapa namnet Thomas Cook, en koncern som därmed återupplivades från att varit avsomnat i England.

Karstadt Quelle koncernens strategi har länge kritiserats av anayliterkan som felaktig, i dagarna efter att bolaget kommer att redovisa sitt genom tidernas största förlust panik stänger man under återigen ett nytt management 80-90 av de 189 varuhusen samt kommer man att lämna en rad andra verksamheter som inte har med kärnverksamheten att göra, känns det igen?
 
Karstads Quelles engagemang i Thomas Cook har inte bara varit en dålig affär. Den har varit katastrofal och koncernen har fått skjuta till över 4 miljarder EURO (ca 35 miljarder kronor) de senaste fem åren.
 
Lufthansa sitter och tiger vem som skall ta över Karstads Quelles halvpart i Thomas Cook. Vem vill gå in i ett bolag som förlorar miljarder? I England är man lagom road av tyskarnas stela byråkratfasoner. I Tyskland finns det inget villigt kapital eftersom bolaget saknar en framgångsfaktor. Däremot vimlar det av felaktiga beslut av en ledning som saknar varje form av kunskap från resenäringen.
 
Något som förenar TUI och Thomas Cook är, de som hade kunskapen om resenäringen har alla lämnat det sjunkande skeppet. De som finns kvar är – som historien alltid visat – de som inte har förmågan att skapa nåt nytt. De flyter med fram tills dess att det bli deras tur att lämna i nästa våg av nedskärningar, dessa kommer alltid som överraskande och utan förvarning, för folket med skygglappar.